Hej från eders käraste lågintensivuppdaterande bloggare! Jag har saknat er.
Jag tycker att vi ska gå rakt på det rubriken utlovar, nämligen några mer eller mindre brusiga mobilbilder från slutet av december till slutet av januari. Okej, vi kör.
När vi hördes sist skulle jag väl städa ur min studentlägga. Tog en sista bild i fönstret, lämnade tillbaka nycklarna och har inte ägnat lådan en tanke sedan dess. Är Sveriges mest osentimentala just nu, faktiskt. Vem hade trott att jag skulle bli sån.
Jag följde med mamma och pappa tillbaka hem till skogen sen. Gick promenader för det gör man hemma i skogen.
Årets sista dag kom och jag fick precis en sådan nyårsafton som jag helst vill ha, det vill säga middag hemma med kompisar. Angelica, Ludwig och jag gick motvilligt ut en sväng vid tolvslaget och käkade sedan godis på soffan hela natten.
Bonus: Bildserie där Ludwig och jag tydligen blir otroligt överraskade av att se och höra fyrverkerier på nyår. Men också glada!
Tillbaka i Jönköping dundrade livet vidare i 120. Jobb jobb jobb. Och häng häng häng med personer jag tycker om. En lördag tog Eira och jag en second hand-runda med efterföljande Ikea-sväng och fika på Grafitgrå. Hallå eller vilken bra lördagssyssla.
Januari hade också plats för två tjänsteresor till Stockholm. Har en så himla flängig vår faktiskt. Gulp. Men jaja det är kul med resor också. Under den första visiten hann kollegorna och jag med ett besök på Fotografiska. Vill hänga där jämt.
En helg kom Moa på besök. Vi lunchdejtade, åt middag med Linnéa och Måns, drällde runt på stan.
Det har hänt otroligt mycket sedan sist faktiskt. Exempelvis har jag blivit en housewife som kommer hem efter jobbet och BAKAR till Eira när hon kommer på besök. Wow. En toppenkompis är jag. Mamma är så stolt. Över att jag börjat baka, alltså. Är en fullvärdig dotter nu.
I veckan träffade jag Linnéa och Lisa för en sen middag på Pablo. Det var Linnéas sista kväll i Jönköping, hon flyttar till Stockholm nu. Hej då min insparkscrush, tack för att du funnits max tio minuter bort i fyra och ett halvt år. Vad kul vi haft!
Är inte januari en sån himla icke-månad, frågade jag här på lille bloggen för tre år sedan. Januari brukar nog vara en icke-månad. Men årets januari har varit en av mina mesta månader i livet nästan. Bam bam bam, ba. Blir resten av året likadant så blir det inte många uppdateringar här, det ska jag tala om. Och det vore väl tråkigt. Men jag hoppas att kommande månader åtminstone får vara lika fina. För oj, så bra jag har det.
4 kommentarer
Lägg till din →Så kul ändå att denna månad var bra för dig. Sen så härligt att du bara släppt tanken där på det boende du haft :).
Så himla glad jag är över att du har kikat in på bloggen igen och skrivit ett inlägg! Jag har kikat in lite nu och då, men har förstått att du har haft viktigare saker för dig än att hänga här och nu ser jag ju i inlägget att du har haft fullt upp! Underbart att det har hänt så många bra saker och helt underbara bilder!!! Önskar dig en helt underbar februari, men hoppas du hinner med ett inlägg lite då och då ändå 😊 Stor kram fina du 💖
Åh fina Ellen, du har varit saknad här också ska du veta! Har kikat in hos dig lite då och då faktiskt <3 Så fantastiska bilder och minnen du har, himla roligt att du vill dela med dig <3 KRAM
Så otroligt fina ögonblick från december och januari. Tack för att du delar med dig och sprider värme.
Svar: Stort tack för dina ord till inlägget om vår andra dag i San Francisco. Fortsättningen följer.
Glad att du är nöjd med livet som icke-student. Att jobba är faktiskt också rätt kul. 🙂
Kram