En vecka som består av mycket självstudier består som alla studenter vet absolut inte av självstudier utan diverse andra aktiviteter så som ett försök till svampplockning exempelvis. På Annikas födelsedag hängde Klara och jag med henne i skogen och hittade exakt två kantareller. Men vi fick några mysiga promenadtimmar och en fika på grusväg bestående av nutellapannkakor och termoskaffe. Fint ska det va.
I helgen möttes Julia och jag upp i Norrköping. Det är ungefär halvvägs mellan hennes Stockholm och mitt Jönköping. Vi hade inte setts sedan juni så det var verkligen på tiden.
Vi hälsade på vår väns familj och det var så himla fint att få träffa dem igen och prata om den kollektiva förlusten, den gemensamma sorgen, våra olika sätt att hantera den, våra olika sätt att leva med den.
Det är märkligt, det mesta i livet. Det har gått två år sedan du lämnade. Två år. En evighet och ingenting. Vi pratar om hur vi kan välja själva nu, mer eller mindre, när vi ska vara i sorgen. Den är inte akut längre. Vi kan skratta ihop åt dina personlighetsdrag och upptåg.
I ett nära slumrande tillstånd på bussen hem tänker jag:
Det är okej att jag är glad igen. Det är okej att sorgen slår till ibland. Det är okej att inte vara ledsen hela tiden. Det är okej att tända ett ljus för dig och skratta under tiden. Det är okej att bli sittandes på golvet en helt vanlig dag för att du dyker upp i huvudet.
Men det kommer aldrig vara okej att ditt liv slutade såhär.
Det kommer aldrig aldrig vara okej.
Och plötsligt:
Ett illamående.
Vi pratar om dig i preteritum. Vi pratar om dig som att aldrig mer.
Kanske har jag fortfarande inte förstått.
Döden är så definitiv.
18 kommentarer
Lägg till din →OMG! hade ni med pannkaksrullar att äta?? När gjorde man ens det sist?? Min sambo gillar inte pannkakor (hör du hur knäpp han är?) så jag kan knappt minnas sista jag åt det. Needs to do it!! Kram fina <3
Men åh ser och låter som om du har haft det underbart, du är ju bara för himla fin!! <3
Jag ska genast försöka locka ut mina nära för att gå i skogen och äta picknick 🙂
Sorgligt men skönt att ni kan dela era erfarenheter om sorgen tillsammans <3
Så härliga bilder! Älskar att vara ute i naturen! Kram
Åå va mysigt med fika i skogen 🍁😀 Smakar så gott ute! Kram
Det där med självstudier alltså, blir som sagt aldrig riktigt några studietimmar under självstudieveckorna 🙂
Men åh va mysigt med svampplockning! Älskar skogen! 😀
Shit vilken snygg outfit! Ja två kantareller kanske inte var mycket, men alltid något 😀
Men så härliga bilder!! Så mysigt 😀
stor kram till dig! vet inte hela storyn bakom ditt inlägg, men är glad å dina vägnar att du tillåter dig själv att vara glad igen efter din förlust. 💕
Så fina bilder 😀 kramis
Det är som du säger; det är okej att vara glad & inte tänka på personen hela tiden. Samtidigt som det är okej när sorgen sköljer över en. Allt det där är okej, det måste det få vara <3
Myyys <3
Så härligt med skogen :D. Jag vill också ut i skogen och plocka svamp, och har inte blivit en endaste gång denna höst :/
så mysigt med skogen 😀
Så mysigt ni ser ut att ha haft det. Förlusten av en annan männsika måste få göra ont och även om tiden går och man lär sig att hantera sorgen så finns ändå saknaden kvar. Kram <3
fina bilder
åh vad jobbigt ändå att träffa hennes familj, men ändå så fint ♥ (och pizzan ser ju för god ut förresten!)