Än klappar hjärtat med friska slag

Fotograf: Pappa. Ser någon en bild på sig själv och inte vill vara med så säg till.
 
Jag har hört att studentdagen ska vara den bästa i ens liv. Kanske är det just de där stora kraven, förväntningarna från alla håll, som sätter upp en spärr för mig. Jag önskar att jag hade känt mig lycklig. Jag önskar att jag hade känt mig stolt, glad, vemodig, lättad, förväntansfull, blödig, förkrossad… Ja, vad som helst egentligen. Men jag kände ingenting. Ingenting.
 
Jag har varit frustrerad för det där sedan den 12 juni. Så jävla frustrerad. Jag hoppar sällan högt av lycka, jag är bara inte sådan som person. Jag hade inte förväntat mig det heller, trots att jag kanske hade hoppats. Jag var beredd på att känna mig mer ledsen för att så mycket fint tar slut. Men jag kände inga sådana känslor heller. Jag kände ingenting.
 
En väldigt konstig dag var det, och jag vet fortfarande inte vad jag känner för den. Studenten ska ju vara en stor dag, en av de bästa i livet menar vissa. Är det här allt som blir så dör jag, som Håkan säger. Det var häftigt att se lyckan hos mina vänner i alla fall. Tack och lov fungerar deras känslocentra lite bättre än mitt. Men än klappar hjärtat med friska slag hörni, känslorna kanske kommer lagom till jul eller kanske till jag gifter mig. Den som lever får se.
 
Tack till er som närvarade under dagen. Tack för att ni bryr er, tack för blommor och presenter. Tack till mamma och pappa för att ni är bäst i världen och alltid ställer upp mer än någon annan. Tack till lärare och min fina klass. Allra mest tack till mina älskade popdonnor och till min Angelica, för att ni alla är fantastiska. Och tack till mina fina vänner som dök upp med kramar och blommor. Det är detaljerna som gör skillnaden.
 

19 kommentarer

Lägg till din →

Så fin du var på studenten och härlig bild på ditt plakat 🙂

Jag var mest glad över slippa skolan på min student 🙂

Ja då förstår jag du vill till Bråvalla i år och är avis för din vän skall dit 🙂

haha gud känner så igen mig, visst var det kul att se sina vänners lycka och så men själv kände jag inte så mycket alls på studentdagen förutom melankoli. Tror nog vi är en hel del som känt så!

Helt sjukt att det var mer än tre år sedan jag tog studenten… fattar inte. Hoppas allt är bra med dig? 🙂

Tråkigt att du inte kunde känna den där lyckan. Men alla är vi olika och huvudsaken är att du hade en bra studentdag (:
Kul 😀
Och tack förresten.

Äsch nu pluggar ju ändå de flesta vidare så det är inte många som slutar skolan, kanske därför du inte tyckte det var något specielt. Fast grattis till studenten iallafall 🙂

Sv: Haha, ja bortsett från det så var de toppen 🙂 Och fina bilder! Men tråkigt att du inte kände mer… för mig kom känslorna på festen på kvällen, då släppte allt på något sätt och jag var så lycklig 🙂 KRAM

Åh, vilka härliga bilder!! 🙂

sv: Men det förstår jag, usch vad jag hade lipat 🙁
men som sagt, du ska se att det kommer fler tillfällen att se dem 😀 Kram!

Tråkigt att du varken kände lycka eller sorg över att lämna klasskompisar och allt annat som hör gymnasiet till. Men vi alla är olika, det är bara att acceptera. Och hade man inte haft så höga förväntningar (eller snarare att ANDRA har förväntningar åt en..) så hade man ju inte heller blivit besviken över att inte känna de som alla säger att man "ska" känna. Du upplevde studenten på ditt vis helt enkelt! 🙂

Lämna ett svar