Hur man köper och flyttar in i ett radhus på tre veckor

Den 1 juli flyttade vi in i vårt radhus. Flytten kom som en plötslig nyhet på bloggen, och en minst lika plötslig händelse i våra liv. I julas konstaterade Måns och jag att vi är så trötta på att flänga runt till alla släktingar hela julen och klubbade att nästa jul ska vi minsann ha ett eget hem dit alla kan komma.

Att hitta ett hus är dock inte helt enkelt. Vi har letat under våren men hade precis gett upp eftersom husen vi varit intresserade av alltid stigit ish 800 000 från utgångspris. Hade vi slagit till hade vi blivit nollade, men hade ändå behövt renovera direkt (med vilka pengar då?). Vi fick helt enkelt förlika oss med tanken att vi får bo kvar i lägenheten i stan ett tag. Det var ju inget fel på lägenheten egentligen, förutom att vi väldigt gärna ville äga vårt boende.

Men så en dag i mitten av juni kom Måns hem från jobbet och sa att det finns ett radhus vi kan få köpa utan budgivning. En vi känner ville nämligen sälja snabbt. Vi köper det, sa jag utan att ens ha sett en bild. Av en händelse hade vi nämligen tittat på ett likadant radhus några veckor tidigare och konstaterat att det var perfekt, synd bara att det inte ligger i Habo dit vi gärna ville flytta. Men så plötsligt stod vi där med ett erbjudande om att få köpa just ett sådant radhus, i Habo. Vi började ringa bankerna.

Tre veckor mellan idé och inflytt är kanske inte att rekommendera, det har varit lite stressigt, men allt har löst sig otroligt smidigt.

Så här bor vi nu, i ett relativt nyproducerat radhus (från 2019) på 107 kvadrat fördelat på två våningar. Ett hem som uppfyller varje vill ha och vill inte ha på listan. Radhuset ligger i Habo, typ 25 minuter från Jönköping där vi bott innan.

Ett nytt radhus har hittills visat sig vara det perfekta boendet för oss – bra planerat, minimalt med underhåll och inget onödigt utrymme. Vi vill liksom inte spendera all ledig tid med att renovera, klippa gräs eller köpa möbler till rum vi egentligen inte behöver. Hur mycket jag än älskar renoveringsprogram som Husdrömmar får man ibland inse att man gillar idén mer än praktiken. Jag älskar smidigt. Älskar.

Innan inflytt var vi lite kluvna till att bo i radhus. Tänk om det är lyhört, tänk om föreningen (radhuset är en bostadsrätt) är dålig, tänk om det känns för trångt, tänk om vi aldrig får känna oss ifred. Såhär fem veckor in i radhuslivet kan jag konstatera att samtliga orosmoln skingrat sig. Vi trivs som två väldigt bekväma människor i ett nytt radhus.