Igår var både Julia och jag lediga, så vi tog en tur på stan. Jag lyckades omedvetet handla både kläder och smink för halva reapriset och så köpte jag nässpray och upplevde befrielsen i att kunna andas genom näsan igen. Senare mötte vi upp två tjejer till för en fika. Vi åt sachertårta och apfelstrudel, pratade om gemensamma vänner och lämnade läppstiftsmärken på kaffekopparna.
Sen hamnade vi här, på österrikiska nationalbiblioteket. Det var ju fab. Julia och jag handlade i tre mataffärer på vägen hem men hittade ändå inte allt vi ville ha. Slängde ihop någon improviserad version av vegotacos och tittade på Crazy Ex-Girlfriend resten av kvällen.
I förrgår ringde jag mamma och grät lite, men i övrigt mår jag ganska bra. Jag tänker inte oavbrutet på allt dåligt som hänt och det som krossade mig för en månad sedan gör inte lika våldsamt ont längre. Enkla vardagssysslor fungerar bra. Det är när jag ska prestera, lära mig och visa att jag kan som något bromsar mig. Det är så jävla jobbigt att börja tvivla på sig själv i sådana lägen. Så jag frågar både mina vänner och min mamma: Är jag bara lat? Har jag blivit för bekväm? Ger jag upp för lätt? Har jag tappat all jävlaranamma? Jag får precis den tröst jag behöver. ”Nej, du är inte lat. Du är ambitiös men har hamnat lite snett.”
Jag vill berätta för alla som mår som jag gjort att man kommer må bättre igen, trots att det först går månader utan att något blir ljusare. Jag vill berätta att man kan må helt okej igen trots att man är övertygad om att den här gången kan jag inte ta mig upp. Man kan må bra igen, trots att en vän dör och trots att kärleken sliter dig sönder och samman. Än har så lite tid passerat. Jag kan andas igen, men sviterna från höstens alla nederlag sitter kvar i både kropp och själ. Alla små händelser kopplade till de två stora. Kanske är det en av anledningarna till att immunförsvaret är kasst och jag bara håller mig frisk ett par dagar mellan förkylningarna. Jag känner mig så sliten, trött, utmattad. Bräcklig.
19 kommentarer
Lägg till din →Vad kul att det blev lite fynd för er 😀 Kramis
Jag tror att det som kan hänga efter längre och begränsa är en bitterhet över hur ändligt livet är.Du är ung och du kommer att komma över det men det har för alltid förändrat dig,förädlat dig.
Wow så maffigt biblioteket såg ut!😀
Jo nog hör det fysiska måendet ihop med det psykiska allt men det är så härligt att höra att det går framåt ändå!☺
Men wow vilket bibliotek!
Sv: Ja men visst är hennes collection snygg!!
Härliga bilder 😀 Låter som en bra dag! Klart man ska få gråta när man behöver det <3 Hoppas du får en riktigt fin helg 😀 Kramar <3
Lät som du och Julia hade en jättebra dag!
WOW vilken byggnad 😀
Oh så mäktigt!
Mysigt, och häftig byggnad!! 😀
Åh så mysigt!!
Låter som en underbar dag tillsammans med vänner! 🙂
Sv; ja, smoothie är hur gott som helst!
Låter som en underbar dag tillsammans med vänner! 🙂
Sv; ja, smoothie är hur gott som helst!
Åh vad mysigt 🙂
Mysigt!
vilka jättefina bilder!
vilken fin byggnad och fantastiskt med shopping för halva reapriset! sånt gillas =)
men det du gått igenom låter inte alls bra. det tar tid o bearbeta vissa saker, men det låter som du kämpar på <3 kommer bli bättre med tiden (världens klenaste replik, men den stämmer)
vilken fin byggnad och fantastiskt med shopping för halva reapriset! sånt gillas =)
men det du gått igenom låter inte alls bra. det tar tid o bearbeta vissa saker, men det låter som du kämpar på <3 kommer bli bättre med tiden (världens klenaste replik, men den stämmer)
Vilka otroligt fina bilder 🙂 Ser helt underbart ut!