Midsomrar genom åren

Det är midsommar! Det blir ju alltid det, någon gång i juni. Otroligt. Jag fick feeling och letade igenom min dator på jakt efter just midsommarbilder. Vi kikar!

2012 var året då jag senast firade en typisk uppväxtmidsommar på min familjs vis. Med släkten på plats och stort engagemang (absolut inte från min sida men ändå) i midsommarstångsskapandet. Säkert regnade det lagom till att stången var klar att dansas runt.

2016 åkte jag rally längs kurviga småländska vägar, umgicks med mitt ex släkt, delade en nubbe med Julias man (fast det var innan de var gifta eller ens tillsammans), grillade på Öland med människor jag aldrig hade träffat innan. En fin midsommar var det!

Våren och sommaren 2017 var en svår tid. När Moa kom hem från sin utbytestermin i Belgien var jag den första att åka till Göteborg för att laga mat, dricka vin och binda kransar med henne. ♥

För två år sedan spenderade jag midsommaraftonen på jobbet. Jag var hotellreceptionist då och min kollega Johanna hade köpt hårband med blommor till oss. En stammis var på plats och vigde timmar åt att prata med mig nere i lobbyn om skidåkning, föräldrar, tågresor och tennis. Vurmar fortfarande starkt för denna stammis.

Förra årets midsommar var jag hemhemma igen för första gången på många år. Vi firade i liten skala med ny bebis. Jag var hjärtekrossad men fortfarande hoppfull. Inte så länge till, men det är en annan historia.

Vad härligt det är att fira sommaren ändå! Hur brukar du fira midsommar?

6 kommentarer

Lägg till din →

Härligt inlägg!
Vilket härligt inlägg! <3
Sv; Tack fina du<3 jag tänker att det kanske hjälper det någon om jag delar min resa.

Men det är tufft och jobbigt. Jag vet inte när den ska sättas in. Dom sa 10 dagar, men sen 2 veckor. Det har gått nu och jag har inget hört. Får ringa till veckan. För som det är nu funkar det inte, jag mår int bra. Varken fysiskt eller psykiskt. Känner mig ärligt helt överkörd av dom och inte lyssnad på eller tagen på allvar. Mina läkare som haft mig senste 2 åren vill som jag att jag ska få den på insidan snarast, men urologen är den som sätter stop. Anser inte de vara akut eller prio. Han kunde inte ens ta sig tid att träffa mig eller prata med mig direkt trots att jag bad om det samt att min läkare sa det. Känns ärligt förjävligt. Jag hoppas dom sätter in den snart så jag också får bada och försöka njuta av värmen i stället för att må PISS av den för att jag inte kan svalka mig eller klä mig lätt. Kram

Kul att blicka tillbaka på bilder från arkivet! Jag gillar verkligen bilden på dig från i fjol. 🙂

Svar: Tack för att du tog dig tid att lämna en kommentar. <3

Kram

Lämna ett svar