Jag går ut trots väderappens varningar, för jag har romantiserat promenader i regn. Det tar mig 800 steg att inse att regniga promenader faktiskt bara lämnar mig blöt och kall.
Linnéa skickade några bilder på min födelsedag, sådana som dykt upp i Memories på Snapchat, tagna för tre år sedan. En som jag aldrig hade sett tidigare på vår vän. Hon satt insvept i en filt på min soffa. Allt var så himla vanligt. Det var sista gången jag träffade henne. Jag tänker på det ibland. Alltihop. Fast mer sällan nu. Allt är fortfarande surrealistiskt. Mer det än något annat – surrealistiskt. Alltihop.
Jag har försökt ge lite av mig själv till alla den senaste veckan och som vanligt när jag försöker vara alla till lags på samma gång blir det jättedåligt för alla inblandade. Landar i en uppgiven känsla. Åker tillbaka till Jönköping och tänker att jag måste göra mig osynlig för att slippa förväntningar. Saknar mamma. Tänker att det är så viktigt och så himla svårt att vara tydlig, mot sig själv och mot andra.
Sa till Medelin några dagar innan min födelsedag att det nog inte är bra för mig att fylla år. Delvis för att det å ena sidan späder på min hybris, men mest för att det å andra sidan också gör mig så jävla medveten om vilka som inte uppmärksammar mig. Så alldeles odrägligt av mig faktiskt, på alla sätt. Förstår inte varför bekräftelsen just på min födelsedag har blivit så viktig.
Känns som att jag lever med ständig vilopuls och hjärtklappning samtidigt. Önskar att jag hade haft mer tid att tänka. Har så himla mycket jag behöver tänka igenom, formulera, skriva ner.
7 kommentarer
Lägg till din →Ditt sätt att skriva på <3
Det där med regniga promenader, det är som du beskriver något man tror är så ljuvligt men egentligen bara är elakt mot sig själv.
ja det kan vara lite jobbigt att fylla år
Födelsedagar är ingen hit om jag ska vara ärlig! Älskar hur du skriver <3
Ta hand om dig, kära du, och låt andra ge lite av sig själva till dig istället. Vara dig till lags och ge dig det du behöver! Det är du värd <3
SV: Fina du. Du är värd ALLT! Jag blir så ledsen när jag tänker på hur många som inte kan eller vågar stå upp för sig själva för att dom tror att dom inte är värda mer. Det är ju dock svårt, såklart. Tror en får ta babysteps och göra så mycket en orkar <3
Jag tycker om födelsedagar, ser också de som nystarter. Men det passar inte alla, och det är OK. Stjäl många kramar!
Än en gång, dina texter!! <3 Och ibland behöver man inte alltid kanske vara just andra till lags utan bara sig själv. Ta hand om dig!