Det stod mellan balen och studenten. Jag kommer antagligen minnas båda dagarna, men jag ser hellre tillbaka på balen. Den där omtalade Askungebalen på slottet. Kvällen då jag trodde att jag hade glömts bort innan jag hittade mitt namn vid en plats lite för nära en okänd klass och lite långt ifrån min egen. Kvällen då jag satt mitt emot min psykologilärare under hela middagen och plötsligt var mitt uppe i samtal om hedersmord och våldtäkter. Kvällen då elever höll tal och lärare sjöng. Och hela min klass grät, som vanligt.
Såhär skrev jag på min blogg efter den där kvällen i juni: ”Så vad är väl då en bal på slottet? Jag hade inte sällskap av någon prins, men 16 vackra prinsessor. Jag tappade ingen glassko, men (tack och lov) en blodig ballerinasko. Saker blir sällan som man tänkt sig, men när vi satt i Manjas kök med en chipsskål mellan oss och såg solen stiga över en ny dag var vi överens om att en bal så slottet nog är ganska fin trots allt.”.
Jag deltar i Emily Dahls julkalender med temat ”Året som gått”.
