Vi är några dagar in i juni. Det regnar och det är så skönt att slippa solskenet i ögonen, slippa svettas framför datorn hela arbetsdagen.
Den grå himlen är en välbehövlig paus.
Det är så mycket som händer just nu, runt omkring. Jag har gråtit enstaka tårar för det. Men mest har jag undrat om jag borde ha sämre samvete.
Eller om det är okej att jag vilar i att jag mår bra. Att kriget pågår runt omkring och inte inuti.
Det är också en så välbehövlig paus.
3 kommentarer
Lägg till din →Så väldans fint skrivet! Det är svårt när det stormar runt omkring att påminna sig om att man förtjänar att ta en paus och få må bra. Annars orkar man ju inte i längden! Hoppas din helg blir fin, kram <3
Så otroligt fint inlägg, det berör mig på ett sätt ska du veta! Känslor som kommer och man börjar tänka mycket själv <3
så fint och sorgligt på samma gång