Tankar en januaridag

 
Jag drar mig för att öppna apparna i mobilen där andra försöker nå mig. Jag känner inget annat än tacksamhet när tre tackar för idag, två undrar hur jag har det hemhemma, några andra försöker planera morgondagen och ytterligare en annan bjuder in till fest nästa helg. Herregud. Jag har så fina personer omkring mig. Men jag orkar inte just nu. Måste andas.
 
Jag funderade på om jag kanske inte skulle skriva här. På ett tag. I år. Eller bara på ett tag. Varför ska jag ens skriva, tänker jag ibland. Men så läste jag Floras senaste inlägg och tänkte: Just det. Därför.
 
För att det inte finns något finare än att dela stunderna som känns. Som bränns. För att det är så viktigt att skriva när det händer och för att det är tröstande stärkande livsviktigt att läsa att det händer även någon annan. Har pratat relationer över varje köksbord denna hemmavistelse. Pratar visserligen alltid relationer, men ändå. Tänker om personerna jag inte längre pratar med:
 
Jag tänker ofta på dig.
Svin.
Vad fint det var, ett tag, det som var.
Fan ta dig för hur du fick mig att känna.
eller
Jag är inte arg längre.
 
Ögonen svider. Kroppen skakar av överbliven energi. Måste rasta dessa ben. Har inte tid.
(PS: Tack för all kärlek under förra inlägget.)

29 kommentarer

Lägg till din →

Så viktigt att andas lite emellanåt och inte vara så tillgänglig, men visst är det fint med sina vänner som bryr sig om en och alltid hör av sig <3 Och sluta aldrig skriva, det du gör är fantastiskt även om det är onda känslor ibland, men man kan känna igen sig när du sätter ord på känslorna.

Fint skrivet 🙂 Ibland behöver man andas, man måste inte tacka ja till saker för att man blir inbjuden, ibland behöver man säga nej och det kan vara skönt. Man ska göra det man mår bra av 🙂

Så fint att de hör av sig 🙂 Men ibland är det bara så skönt att "stänga av" lite, och inte vara nådd precis hela tiden. Bara få andas ut och släppa det lite. Kram

Du har så mycket folk runtomkring dig, hela tiden någon som vill ses, planera något, knackar på din dörr eller dricker kaffe med dig. Det är fint. Jag kan sakna det ibland. Visst, jag trivs med att vara själv, men ibland vore det inte så dumt att ha lite fler folk att umgås med här i närheten…

SV: Det var en väldigt fin jul. Älskar julen och min släkt, att bara umgås med dem sådär, det är så fiint 🙂
Nyår blev väldigt lugnt. En kompis från Stockholm kom ner och vi åt gott och snackade, typ, såg hockeyn till 05:00 och sov bort större delen av 1 januari.
Hur var ditt nyår? 🙂

Drar mig också för att svara mina vänner ibland.
För att just få andas.
Ibland så behövs det, tycker inte att det måste betyda att en inte är tacksam över de runt en <3

Sv: Ja, men visst är det gulligt hur naiv säker en är på sin framtid som yngre.
Med årens gång desto mer tvivlar jag haha.
Fint att du också tror på energier.
Tycker alltid det känns främmande att dela med sig, men det verkar ändå vara fler som tror en som inte tror. <3
Du är ju bäst Elin <33
Nu är inte OS så himla långt bort ändå 😀

Jag förstår dig! Jag blir superstressad när jag ser att jag har oöppnade saker på mobilen. Får nästan lite ångest och om jag någon gång öppnar telefonen och det inte har hänt något känner jag mig så otroligt lättad!

Lämna ett svar