I don’t want you to know how sad I can get

Är man rädd för avslut sliter man sönder saker istället. Utdraget. Lämnar det som var fulare, fattigare. Urvattnat. Jag gör alltid så. Vill ge allt en tusende chans, för att kanske. Kanske. Alltid hålla en dörr öppen, för att kanske. Kanske.
 
Lugnet i mig nu är så främmande. Stressar mindre här. Bryr mig mindre här. Väljer mina strider bättre. Vet att inget är hela världen. Vet att när det passar dig inte är tillräckligt. När det passar dig är aldrig aldrig tillräckligt.
 
Fan. Det är så tråkigt att vara rationell.
Tänd en eld i mig.
 
 
 

3 kommentarer

Lägg till din →

Lämna ett svar