I början av juli

 
5 juli. Just nu. Sitter på hallgolvet lutad mot garderoben. En kopp kaffe bredvid mig. Mobilen på mattan. Tittar på mina röda tånaglar. Når precis diskbänkens kant när jag sitter såhär. Har kopplat i datorns laddkabel i uttaget på toaletten, för den slår tydligen ut strömmen i hela lägenheten annars. Men det är mina prylar det är fel på, tycker hyresvärden. Så jag sitter här på golvet. Inväntar nattjobb. Obegripligt för mig, det här att göra sig redo för dryga 8 timmar på jobbet när man vanligtvis börjar göra sig redo för sängen.
 
Det är väldigt lugnt och stilla i mig nu. För ovanlighetens skull. En trivsam vardagslunk. Med mycket jobb, visserligen, men det är bra för mig. Trivs där. Tänker för mycket annars. Klättrar på väggarna när jag har 48 timmar av ledighet. Jag har ju aldrig vetat vad balans är.
 
Linnéa och jag såg fotbollen ihop i tisdags. Placerade oss på hennes innergård med bubbel och dator innan vi insåg att vi behövde ett betalkonto för att se matchen. Muttrade om tillgänglighet och ”tacka vet jag public service” när vi flyttade oss inomhus istället. Never forget när jag skrev mitt gymnasiearbete om hur orimligt det är att sända något så viktigt som ett olympiskt spel i en kommersiell kanal. En hjärtefråga, tydligen. Nåväl, tanken var god och två timmar senare var vi nöjda ändå.
 
 
Har så många lösa tankar som inte riktigt platsar någonstans. Tänker på hur bra jag mår av att springa på morgonen, oavsett hur kort sträckan är. Att jag vill skriva mer, skriva på riktigt, skriva på ett projekt. Vet inte hur man börjar. Tänker på vem jag är lik och inte. Inser att jag kanske egentligen inte vill något hellre än att ha ett hus på landet. Tänker på relationer. Människor. Sådana som aldrig får mig att känna mig fel. Hur ovanliga men fantastiska de är. Att jag också vill vara en sån – någon som får andra att feel good about themselves.
 
Men också: Reflekterar kort över alla tips och råd. Ni vet, såhär i sommarprat- och poddtider. Överflöd av ”såhär gör man livet”. Undrar hur gammal man måste vara eller hur brutalt man måste ha levt för att ha något att säga som andra vill lyssna på. Lämnar tankarna där. Det är ganska skönt att inte behöva vara, tänka, tycka, göra så jävla mycket jämt också.

18 kommentarer

Lägg till din →

Blir helt fast i dina texter. Har sagt det förr men alltså du skriver så braaa!!! Har aldrig jobbat natt men kan tänka mig att det är en konstig känsla att göra sig i ordning för jobb istället för sängen.

men åh mysigt o sitta ute
du tänk va min dotter säger typ varannan dag minst mamma ja vill ha fräknar det ääääääääääär så fiiint 😀 så ja men det visste du ju det va
ha en fin jobb natt kram

Fina du! Tankarna är ett gissel ibland, men ändå är det bra att hjärnan kör sina rundor med reflektioner så länge man inte fastnar i dem. Hoppas du får en helt underbar helg och fyll dagarna med människor och aktiviteter som får dig att må bra <3 Stora kramar <3

fining! nattjobb är tungt, har själv gjort det en hel sommar. som tur är är det ju ljust större delen av natten också. kram!

Lämna ett svar till elin Avbryt svar