Tre bilder från helgen

 
Jag är ju i Sverige igen. Bor hos föräldrarna tills jag klurat ut vilket av de tre framtidsalternativ jag överväger som blir bäst. Försöker andas stillsamt under tiden, trots att jag är elektrisk under huden. En trevlig sak dock är att min storasyster och hennes bonusson hade lämnat Stockholm för Småland just den här helgen. Vi samlades alla hos vår äldsta syster och pratade bort ett par timmar, åt smått och gott. Såg Let’s Dance och kommenterade allt utom det som bränner i mig.
 
 
En dag spontaninköpte jag ett silkigt morgonplagg, för vem behöver inte något ljust och blommigt för att lätta sinnet, liksom? Ännu en kväll spenderades på familjehäng. Så oerhört ovanligt att ha alla samlade these days, när alla har sina egna liv och bor i olika städer.
 
 
Tidigt i söndags satt vi alla runt bordet med sömndruckna ögon och åt frukost tillsammans. Jag fick två böcker av min syster och kramade henne adjö, tog en långpromenad i skogen. Fikade i doften av nytt, skrev viktiga grejer, somnade fort.

23 kommentarer

Lägg till din →

Låter som en mysig helg! Trevligt att ha hela familjen samlad och vilken härlig silkes plagg! Har en liknande, en kinemo eller vad det heter! 😀

Sv; ja, det är hur underbart som helst!

Det är mycket som snurrar i huvudet på dig förstår jag. Hoppas att tiden hemma i Sverige med familjen kan ge svar – om inte annat lite ro inombords. Ta vara på dig. <3

(Sent) Svar: Tack snälla för de fina orden!

Kramar

Så härliga bilder du bjuder på!:)
sv: Till en början var det väldigt mycket tid och lugn och ro jag behövde för att landa, lugna ner mig och reda ut lite tankar. Jag gick många promenader i dagsljus både med kameran och utan och lärde mig att andas med magen istället för uppe i halsen. Sedan fick jag träffa en KBT terapeut vilket var väldigt bra för hon har verkligen hjälpt mig att reda ut allt som snurrat i hjärnan, skammen jag kände över att vara "svag" som jag såg det osv. Hon hjälpte mig genom att utmana mitt tankesätt helt enkelt. För varje träff hjälpte hon mig med en pusselbit efter en annan tills jag faktiskt landade och accepterade situationen. Men det viktigaste rådet jag kan ge dig är att låta det ta tid och försöka att inte bli frustrerad över att du inte mår så bra som du tycker att du borde för det tar längre tid för vår hjärna att läka än man tror. Och att även ta lärdom av ett bakslag, vad gjorde du veckan innan som kanske blev för mycket till slut osv. Du får jättegärna fråga mer om du vill bolla tankar och funderingar, eftersom jag själv har det så färskt så hjälper jag gärna till om det är möjligt!:) Kämpa på för det blir bättre! Kram

Lämna ett svar