Söndagssliten x2.
Ännu en sjudagarsperiod är över. En vecka som passerat så himla fort men känns som en evighet när jag tittar tillbaka. Till och med gårdagen känns avlägsen. Jag vet inte om jag lyssnat för mycket på Kent på sistone, men jag har blivit en jävla egoist. En som är så upptagen med att jonglera bitarna av mitt eget liv att jag inte kan göra plats för någon annans problem. En som lämnar mina vänner i sticket för att jag inte fattar bättre i stunden, för att jag prioriterar mig själv och mina behov när jag borde slänga allt jag har för händerna och bara finnas där för den som är i spillror. Och i denna situation undviker jag helst att berätta om mina misstag, för jag skäms. Jag skäms så jävla mycket över mitt beteende.
Jag har tänkt den här veckan. På hur lätt jag ersätter och går vidare, på hur dålig jag är på att höra av mig, på hur enkelt jag skaffar nya bekantskaper. Jag har inte tid att sakna det som ligger bakom. I ett sömnigt rödvinsrus har allt egentligen varit fint men känts fel. Jag har längtat tillbaka till tryggheten. Och jag har haft förtroliga samtal på soffan, skrattat åt brutala scener på tv, gråtit åt ett klipp på kattungar, tjänat pengar när jag suttit stilla på en stol, vilat tryggt i någons armar, spelat sällskapsspel med gänget, bokat en resa, skrivit uppsats med min twin och somnat i olika famnar.
Mitt i allt mår jag så oförskämt bra. Trots misstag, omoraliska beslut och skämmiga stunder. Det är helt jävla ologiskt, men jag tackar och tar emot. Jag vet vilka hjärtat bultar för, och jag hoppas att de känner det också.
8 kommentarer
Lägg till din →Var inte för hård mot dig själv. Det är ju en fråga om att kunna bedöma situationen också. Ibland måste man få vara egoist – men frågan är ju… den som är i spillror. Har hen bara dig att vända sig till? Då kanske du kan slänga det du har i en hand för att sträcka ut den mot denne?
Det är inte fel att prioritera sig själv lite då och då. Även om det betyder att andra kanske inte kan få din hjälp.
Var inte så hård mot dig, tror alla har det så där ibland.
Härligt att du har lätt för dig att knyta nya vänskapsband, men glöm inte bort de "gamla" =) Fast det gör du nog inte haha
Kent är bäst =) håller med om att du inte ska vara så hård mot dig själv! Det är absolut inget fel med att vilja ha nytt =) du säger ju själv att du mår bra utav det – så kör på!!
Det blir ofta så när man är på en ny plats och träffar massa nytt folk, man glömmer höra av sig till de gamla. Men som du skriver de vet om att hjärtat bultar för dem och de finns kvar. I alla fall var det så för mig.
Härligt att du ändå mår så himla bra.
Blev ju nyfiken på vad är det för reda du bokat?
Att kunna må bra mitt i allt är inte helt fel. <3
Så fint och ärligt inlägg detta, och som andra har skrivit ovan: var inte för hård mot dig själv bara!
Ytterligare ett modigt inlägg. Tack, Ellen. Att ens våga skriva sina misstag är stort, det vågar sällan jag göra. För jag gör delvis som du, jag skäms och hoppas att andra ska glömma.
Svar: Tack för gratulationen! 🙂
Kram