Där längtan är allas kärnkraft

Idag åt vi semlor, för det gör man den här dagen.
 
Två dagar in i veckan. Genomlider en trist föreläsning, hänger med Moa till gymmet. Känner mig produktiv. Går hem, tappar energin. Möter upp, får ny energi. Sover oroligt, vaknar glad. Virrar och vågar. Bekantar mig utan hinder. Hör intressanta observationer, blir tacksam för uppskattningen. Går genom regn, möter vännerna på ett café. En semla, ett högljutt samtal om sådant som tydligen inte ska pratas högt om. Vackra ögon. Lycka. Hem igen. En fot som knackar mot dörren. Trygghet. Och med tröttheten framåt kvällen; besvikelse. Krunegård på repeat.
 
Tisdagsreflektion: Personer som kallar skivad banan för bananslantar måste vara den lyckligaste typen av människor.

27 kommentarer

Lägg till din →

Många ord som fick sammanfatta där, men låter ändå som en bra dag.
Ja, är ju kanon att det finns dagar för goda saker så man verkligen måste unna sig 😀

himla många intryck låter det som. Kan förstå tröttheten. Åt också semla. Trodde den var utan mandelmassa, men icke 🙁 Blev lite besviken men det var ju en semla.

Semlor är så galet gott! Har ätit tre bara den här veckan 😉
Haha, bananslantar… ja, varför inte? SAmbons familj säger "korvpengar" till skivad typ grillkorv, så bananslantar funkar nog alldeles utmärkt 😀

SV: Ja, Det kommer aldrig va över för mig och Ingen annan rör mig som du hade jag nog kunnat gissa att du gillar… det är lite du liksom. Btw så har du fått mig att lyssna på några enstaka låtar av Markus Krunegård, när vi ändå är inne på musik 😛 Se på mig nu vad tycker du gillar jag särskilt, tack för låttipset! 🙂

Lämna ett svar