Tisdagstankar

Alla borde lyssna på Moa Lignells album Ladies’ Man. Helst nu på direkten. Det är så jävla, jävla fint. Har ni tryckt på play? Bra!
Jag trodde orden skulle komma lätt ikväll. Det kändes så, men fingrarna dansar inte över tangentbordet. De skriver, suddar, tar en paus. Gör om samma procedur. Lamporna är släckta, persiennerna är neddragna. Än så länge är det tidig kväll. Att stanna uppe för sent har blivit en ovana, men kreativiteten har flödat de senaste nätterna och det har känts viktigt att ta vara på det. Fläkten surrar. I tankarna är jag överallt förutom i denna tisdag i början av december. Jag förnekar och skjuter fram saker på ett sätt som jag vet kommer straffa sig senare. Och som jag kommer banna mig själv då.
 
Sommaren är långt framför, men jag tänker gärna på den ändå. Sveper in den i något slags drömskt rosa sken. Tänker att allt kommer vara skratt, fest, motljus, glittrande vatten, dunkande konserter och timmar på en brygga. Jag hoppas att jag vid det laget är den där fem gånger bättre versionen av mig själv som jag tror jag kan bli. Fast sommaren kommer inte vara så. Det fattar ju alla. Sommaren kommer vara för regnig eller för svettig, den kommer bestå av jobb och en känsla av att inte hinna med. Också. Det är en viktig poäng. Hjärnan är så finurlig på det sättet, att den om den får lite tid liksom sorterar bort de halvtråkiga detaljerna. Och med lite distans till det hela spolar den bara upp de mest minnesvärda ögonblicken.
 
Det är det jag tänker att jag behöver nu – lite distans till min situation.
Och en kram eller två från de där som är viktiga på riktigt.

14 kommentarer

Lägg till din →

Så sant det du skriver om sommaren, man vill att det ska vara precis sådär men det blir inte så. Men man kommer verkligen alltid bara ihåg de där bra stunderna som var sommaren innan.

Jag har inte lyssnat jätemycket på Moa Lignell, men kanske ska ta och lyssna på den där plattan 🙂

Kloka och lite filosofiska tankar där om hjärnan och våra tankar… Sant som du säger…

sV: Ja precis, så kan det faktiskt vara…
Har det här året varit tungt tycker du?

Ellen… Så fantastiskt! Jag vet inte hur du gör, men dina or lyckas alltid locka fram några rader också från mig – trots att livet inte bjuder in till ro och skrivande. För det ska du ha tack. Tack, tack, tack. <3
Hoppas att du snart tar dig tiden att pausa. När livet snurrar för fort är det viktigt att veta var plattformen är då man gärna vill kliva av.

(Sent) Svar: Tack för din fina kommentar.

Kul att du uppskattar mina kommentarer. Jag menar vart enda ord. Du är makalöst duktig på att skriva!

Ta vara på dig.
Kram

Lämna ett svar