Året som gick: November 2015

 
November var en oklar månad. Så himla svår att sätta fingret på. Det fanns många ljusglimtar, men generellt mådde jag ganska dåligt. Det var tusen apatiska timmar på sängen, det var ett varierat och sjukt energigivande umgänge. Det var fantastiska dagar i ett kyligt Göteborg, det var en kärleksfull syster som kom på besök, det var kvävda skratt på en föreläsning, det var underbara terapisamtal på lunchrasten, det var ett ljudligt 20-årskalas, det var varma kramar och ett stökigt julgodisbak. Det var mörka blöta gator, trafikljus som växlade färg och dramatisk musik i öronen. Så jäkla instabilt var allting (aka jag).
 
Men vi har sumpat chanserna, trampat på möjligheterna.
Och jag berättar för någon annan, någon som inte alls förstår som du.

10 kommentarer

Lägg till din →

Tur det finns ljusglimtar i alla fall! Jag hade det rätt tufft i januari men insåg det inte då, utan det är nu när jag ser tillbaka och känner.. ångest 🙂 Skönt på ett vis för dit behöver jag ju inte tillbaka liksom..
Kram på dig & gott nytt år om vi inte hörs före!

Lämna ett svar