Året som gick: April 2015

 
April kom och gav mig ro. Jag gjorde precis vad jag ville om dagarna, och jag var så nöjd med det trots att jag ibland kände att jag stampade på samma ställe lite för länge. När jag ser tillbaka minns jag främst timmar för mig själv i skogen. De där dagarna när vårsolen letade sig in genom trädtopparna och allt blev grönt och levande igen. I lurarna spelades musik som helade sådär som bara musik kan. En promenad med vännerna började med solbrillor på näsan och slutade med hagel i håret. Däremellan hann vi med både skratt, tårar och ord som jag fortfarande tänker på då och då. Jag skrev kärleksfullt om mina nummer ett – Elin, Manja, Lina, Josefin och Angelica. Malin och Medelin sa så mycket klokt och peppigt en kväll att jag knappt kunde somna efteråt. Min vår var ju sådär, liksom bubblande av tacksamhet.
 
Det är inte ett val man har, jag fattar det nu.
Det är bara så jävla sorgligt när känslor inte är ömsesidiga.

15 kommentarer

Lägg till din →

Även om det ligger något vemodigt i texten så är det ett jättehärligt inlägg! =) Du är så duktig på att skriva 🙂 Har förresten lyssnat på podden och tyckte det var jättebra! =)

Jätte fint skrivet, du är så duktig att verkligen få in en känsla i dina texter <3

Sv: det går jätte bra att önska låt i kommentarsfältet och skriv gärna en liten motivering 😘

Låter som en blandad månad med känslor. Låter mysigt med skogspromenader med musik i öronen och umgås med vänner som peppar 🙂

Sv; ja, det är jätte skönt med en sådan här jacka nu då det är lite kallare! 🙂

Lämna ett svar