Alla mår dåligt och alla mår skit

… som Markus Krunegård sjunger.
 
Tre bilder från de senaste dagarna. Alla är Moas, forever den bästa in the moment-fotografen.
 
Vecka 50 har pågått i en evighet. Det som hände i måndags känns som ett annat liv. Humöret och tankegångarna har pendlat som fan. Jag har skrattat så mycket, stundtals känt mig oövervinnerlig, för att nästa sekund ha mascara utkladdad på våta kinder. Oftast är det ett tyst och stillsamt malande, den där ångesten. Jag kan räkna gångerna jag gråtit de senaste åren på en hand. Det är en sådan jäkla lättnad de där sällsynta gångerna då tårarna faktiskt trillar.
 
I onsdags var jag och mina vänner på sittning. Jag skrattade högt och applåderade trots att jag inte alltid hörde vad som sas på scenen. Efteråt gick vi hem till Julia och drack vin. Pratade om knepiga personer och att hellre må dåligt än att inte känna något alls. Sedan klubbade vi hela natten. Dansade och kramades. Hela kvällen var ett lyckorus och jag studsade hela vägen hem.
 
Igår var det sittningsdags igen. Tomtevaka. Vi började föra klockan halv fyra med ett helt gäng härliga personer innan vi åt julmat, skrattade och stojade. Alla var sådär perfekt lulliga och ännu en natt spenderades på studentklubben. Hela kvällen var så fin och peppig, men denna gång kändes vägen hem lång och mörk och ensam att gå.

16 kommentarer

Lägg till din →

Bästa med stundetlivet, alla fester. Onsdagen lät ju verkligen helt perfekt måste jag säga 😀 Så härligt när man känner den där lyckan och att kvällen liksom inte går att ta på och man vill att den aldrig ska ta slut.

Jag känner igen mig i att jag inte heller gråter speciellt ofta. Ibland tror jag att jag vill kunna göra det, men det är som att det inte "går". :p

Låter som en mysig helg då det låter som om du har haft det bra med allt skrattande och haft vännerna runt dig! 😀

Sv; ja, det är välbehövligt. Får vila mig imorgon då jag är ledig ifrån jobbet 🙂

Livet är verkligen som en berg och dalbana. Jag själv är en riktig känslomänniska och mitt humör skiftar så mycket att min sambo blir galen på mig ibland.

Lämna ett svar